Abbakuse tänkte jag. Det var ett märkligt namn. Och så visar det sig att det ligger här. Ja precis nästgårds. I Hovmantorp. Jag fann så många korta och roliga sägner knutna till Hovmantorp och Abbakuse berg. Vanligtvis brukar vilja se platsen jag berättar om, dit sägnen är knuten. Men vintern är lång och det snöar och stomar om vart annat så…

Nu bjuder jag på sägnerna i alla fall, och till andra bilder från andra platser.

Ja, man kan ju behöva något att muntra upp sig med tänker jag såå…

 

…Hjärtligt välkommen på digital ”promenad” och sägnerna om trollen kring Hovmantorp och Abbakuse berg.  

Detta blir första delen av två då där finns många kortare sägner knutna till Hovmantorp.

Den gamla begravingsplatsen

Mellan Hovmantorp och Hofmantorps säteri  ligger den gamla begravningsplatsen och där börjar jag mitt berättande. Den gamla kyrkan var en träkyrka från medeltiden. I den ska man ha förvarat ett dryckeshorn av renaste guld sägs det. Och inte nog med det även en märklig hatt ska ha förvarats där liksom en sporre som tillhört en riddare, minsann. Vilka märkliga föremål… och jodå. De har samtliga en sägen knuten till sig. Vänta så ska du få höra.

Den gamla träkyrkan

Jag läser att den gamla träkyrkan revs år 1848 och ersattes av den som idag ligger inne i samhället. Virke från träkyrkan ska idag ingå i Lessebo bruk. wow… Det var ju spännande! Undrar om det stämmer eller om det också är en sägen? jodå, Idag kan man besöka den gamla begravningsplatsen. Det blir nog en vårutflykt för mig- detta var så spännande. Så kan jag uppdatera sidan här med foton från platsen där det hela utspelar sig, ju.

Varför träkyrkan placerats just där den ska ha stått, var som det ofta berättas i sägnerna, att man tog hjälp av tvillingoxar som gick tills de stannade för att beta eller lägga sig. Och att man såg det som ett tecken på var kyrkan skulle stå. Tvillingoxar var det nog bra att ha.

Men… i Hovmantorp hade man ett annat litet problem. Nämligen …

Jättarna

I berget en bit bort bodde nämligen Jätten Buse med sin kärring. Han ville inte bo granne med en kyrka, minsann. Det människorna byggde på kyrkan under dagen, det rev Buse om natten. Men så blev Buse sjuk och människorna passade på att bygga klart kyrkan. Man visste dock att det var på lånad tid. Så snart Buse blev kurant skulle han ge sig på kyrkan igen, såklart!

Vad skulle man göra?

Jo, man gick till en trollkärring i grannskapet- hon visste råd. Man skulle helt enkelt röka ut jättarna…

Sagt och gjort…Jättarna kom ut. Buse först och han tog ett jättekliv över sjön och försvann in i Abbakuses skrovliga berg. Ja berget ligger ju där än idag, alldeles invid vägen till Linneryd.
Men Buse som som fick fly så snöpligt var trots allt en ”jätte-gentleman”. Han tog helt enkelt en del av det skrovliga berget och kastade ut det i sjön så att hans fru skulle kunna kliva över sjön Rottnen till Abbakuse berg, torrskodd. Minsann!
Och den bergsklippan ligger kvar där mitt ute i sjön än idag – Kastellklippan

Kyrkklockorna

Men lite sur var han ju allt, så han grabbade tag i en av kyrkans klockor och slängde ut den i sjön Rottnens djup.
Det berättas att vid ett tillfälle fick man nästan upp den igen. Tänka sig va! Men du vet,  kyrkklockor som slängts av jättar i sjöar visste man ju var förtrollade på den tiden, och för att kunna bärga en sådan kyrkklocka måste man vara absolut tyst när man tog upp den. Och tänk,  länge och väl höll de på med den stora klockan,  och när de äntligen nästan nått land utbrast en av de trötta bärgarna
” Nu har vi den äntligen!”…
Varpå klockan försvann ner i djupet igen. Och där i Rottnens mörka vatten lär den ligga än idag- om du vill prova att ta upp den?

Ja jättarna hade försvunnit från den sidan av sjön…men så var det ju de andra…

Trollen

För där bodde också TROLL i berget vid den gamla kyrkan och de fanns kvar efter att man fått jätten Buse och hans fru att fly över Rottnen.
Dessa troll var till stort förtret för folket i byarna och ställde till besvär när det byggdes på säteriet där intill.
För att få bort trollen sägs det att man sprängde med fläsk!  Har ni hört va!

När fläskfettet osade in i trollens kök då stod de inte ut längre. Men de fräcka trollen var så närgångna och orädda de helt sonika tog och flyttade in i källaren på Hofmantorps säteris.
Ja, ni förstår att detta var oönskade besökare på säteriet. Man försökte på alla sätt och vis att avhysa trollen men utan framgång. Vad skulle man nu hitta på för att få bort trollen ur källaren?

Den kloka visste besked

Jo man gick till ”en klok” och… ja jamen. Den kloka visste minsann besked.

Att röka ut med svavel, tjära och svinhår. Ja  det var ju receptet man använde för att röka ut trolltyg på den tiden.
När röken spred sig i källarens rum så flydde trollen. De försvann även de, bortåt Abbakuseberg och man hörde dem gasta i fjärran
”Häa kan ni röka oss u hus, men int´från Abbakuse berg”
Så försvann även trollen över sjön till Abbakuse berg vid Ormeshaga, sägs det.
Men…

En kyrkklocka till…

…innan trollen försvann tog även de, en kyrkklocka från Hovmantorps gamla träkyrka vid herrgården. Den sänkte de på ”pin kiv” i sjön Rottnen och där lär ligga där än idag.
På så vis döljer sig inte mindre än två kyrkklockor i Rottnens mörka vatten. Det kanske Du inte visste?

Här finns fler sägner kring Rotten och Abbakuse

Här finns fler sägner kring Rotten och Abbakuse som jag får återkomma till. Vad var det som hände om julnatten då berget plötsligt restes på guldpelare?
Och…Vad var det för en märklig hatt som sas förvaras i Hovmantorp gamla träkyrka? och …sägnen om Trollkungen i Abbakuse som blev förälskad i den vackra frun på Hovmantorps säteri…

Snart tillbaks

Men ni får hia er som man säger här i Småland, så ska jag berätta… snart igen.
Och du…
Skriv gärna en rad här nedanså känns det skoj för en berättare som mig.

Och Du kanske undrar var jag har hittat allt det här? Sägnerna inhämtade från Folklivsarkiven men också från litteraturen.
Bilderna och texten här är producerade av mig Åsa Halin Berättare och konstnär, Vissefjärda, SÖ Småland

Ja, en del av Glasriket

Och du…berättande ”live” är en helt annan upplevelse av de gamla sägnerna,. Så kontakta mig gärna för en berättarafton vetja. Jag kommer till er.

Så -På återhörande- ja, om du vill?

Glöm inte skriva en rad här nedan så känns det kul att lägga upp fler sägner. Det går bra att skriva anonymt och du behöver inte skriva nåt i fältet för webbsidan.

Mer om mitt berättande

På sociala medier

Du som läser kanske följer mig på sociala medier. Under kontot ”Åsa Halin Berättare” på Facebook  och Instagram? På FB har jag under vintern 2024 börjat berätta sägner textmässigt till mina bilder, ja som ett serie magasin där varje bild tar dig vidare i texten kring en sägen. Men Instagram fungerar inte så och dessutom måste texterna vara korta, korta. Jag har funderat på hur jag ska bjuda mina Instagram följare på sägnerna och tillsist så får det bli länkat till min hemsida helt enkelt.

På så vis kanske jag även når er som inte använder vare sig FB eller Instagram eller sociala medier över huvud taget. Det är ju skoj!

Berättaraftnar

Jag erbjuder även berättaraftnar med eller utan bildspel eller vandringar i skogen där jag berättar sägner. Att höra sägnerna berättas på traditionellt vis är något helt annat än att läsa dem eller läsa upp dem.

Kontakta mig på mail@asahalin.se  om du är intresserad. Jag kommer gärna och berättar.

Klicka här för mer info om berättaraftnar.